Hej!
Idag är jag så trött att jag nästan ser i kors. Vi har varit och åkt skidor i Isaberg i helgen och det var första gången M stod på ett par skidor och två årsedan L åkte sist. Från början kände jag att "detta kommer ju aldrig att gå" *skratt* Det var stavar hit och skidor dit och armar och ben åt helt andra håll. Men skam den som ger sig. Efter två dagar upp och ner i knattebacken kunde faktiskt båda barnen stå på skidorna ner för backen utan att krascha in liftkön. Men oj så trött jag är efter den här helgen.
Jag har tagit massor med trevliga kort. Men givetvis hittar jag inte sladden till kameran just nu så idag får det bli några bilder på en fin släktklenod som betyder jättemycket för mig.
Min chiffonje som står i mitt vardagsrum. Det är min mammas farfars far som en gång i tiden byggde den. Min mamma ärvde den senare i en bodelning och hon hade den långt innan jag var född. När jag var liten hade jag den i mitt rum som skrivbord och jag har alltid älskat denna möbel. Den har flyttat med mig överallt och kommer alltid att göra det. *skrattar* Min pappa har svurit långa ramsor många gånger över att behöva flytta den upp och ner.
Den är som sagt väldigt gedigen som sådana här möbler är och jag kan fortfarande minnas hur ont det gör att få skivan i huvudet :) och det har jag fått väldigt många gånger under årens lopp.
Det har ju såklart stått massor med olika saker under åren. Men just nu står ett stort L som symboliserar min dotter som är äldsta barnet och ett litet M som givetvis är lillskrutten. Jag älskar verkligen bokstäver och ord. Det kan man aldrig få förmycket av!
Nu ska jag faktiskt gå och lägga mig!
Natti Natti
